Sahlin i Almedalen
I skrivande stund talar Mona Sahlin i Almedalen. Som väntat sägs inget oväntat - med ett undantag. I ett angrepp på Maud Olofsson passade Sahlin på att, liksom i förbifarten, kräva rätt till heltid.
Det där är något som socialdemokrater oftast överlåter åt Vänsterpartiet, helt enkelt för att det inte är möjligt att genomföra. Varje rättighet balanseras av en skyldighet, och vem kan anses vara skyldig att hålla någon annan med arbetsuppgifter, även när sådana inte finns?
Svaret finns möjligen i Sahlins luddiga prat om att "investera i jobb", i praktiken använda skattepengar för att hålla biljättarna på fötter.
Annars är det intressant att se hur mycket utrymme centerledaren får i Sahlins tal. Det visar att socialdemokraterna har identifierat den pågående arbetsmarknadsdebatten som huvudnummer inför nästa år. Där måste alliansen vara beredd och erbjuda alternativ, något som Centerpartiet tyvärr är ensamt om i dagsläget.
Men på det hela taget är det ett djupt ointressant tal, med stort fokus på problemformuleringar och slagord och försvinnande få konkretioner.
Det där är något som socialdemokrater oftast överlåter åt Vänsterpartiet, helt enkelt för att det inte är möjligt att genomföra. Varje rättighet balanseras av en skyldighet, och vem kan anses vara skyldig att hålla någon annan med arbetsuppgifter, även när sådana inte finns?
Svaret finns möjligen i Sahlins luddiga prat om att "investera i jobb", i praktiken använda skattepengar för att hålla biljättarna på fötter.
Annars är det intressant att se hur mycket utrymme centerledaren får i Sahlins tal. Det visar att socialdemokraterna har identifierat den pågående arbetsmarknadsdebatten som huvudnummer inför nästa år. Där måste alliansen vara beredd och erbjuda alternativ, något som Centerpartiet tyvärr är ensamt om i dagsläget.
Men på det hela taget är det ett djupt ointressant tal, med stort fokus på problemformuleringar och slagord och försvinnande få konkretioner.
Etiketter: Arbetsmarknaden, Sahlin
upplagd av Johan Ingerö
19:47
4 kommentarer:
Den rödgröna röran blir allt rödare.
Den förra socialdemokratiska enpartiregeringen förberedde en lag om rätt till heltid så sent som hösten 2005. Den sågades dock av såväl fack som arbetsgivare och hann aldrig genomföras. Att Mona Salin nu ser detta som en vinnarfråga ter sig lite... märkligt.
Och hade Måna fortfarande varit Göran hade hon blivit anklagad för att vara rädd för starka kvinnor...
Jag vet inte vilket som är värst Mona eller det faktum att detta parti får över 30%. Kan inte alliansens lägga in mer politik i samhällshistorien? Jag hör aldrig vad de ska göra konkret bara en massa tomma ord och ofinansierat valfläsk.
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida