"Ett rån säger du? Då får jag be om legitimation och gevär tack"
Lars-Inge Svartenbrandt åtalas inte för grovt rån utan endast för rån av normalgraden. Detta då det avsågade gevär han använde vid sin senaste stöt inte fungerade. Vilken betydelse detta har för hans offer framgår inte.
Det hela påminner mig om när jag som nämndeman skulle vara med och avgöra om ett fall av olaga hot skulle bedömas som grovt. En titt på en prejudicerande HD-dom visade att så inte var fallet.
HD hade funnit att en person som hållit ett skjutvapen mot en annan persons huvud endast gjort sig skyldig till olaga hot av normalgraden. Vapnet var oladdat, något som offret inte hade någon möjlighet att känna till. Likväl menade HD att hotet inte var grovt, just med hänvisning till att vapnet var ofarligt.
Alltså: i Sverige måste man be att få inspektera det skjutvapen som riktas mot en för att förtjäna rätten att ses som brottsoffer. Detta för att domstolarna ska kunna döma ut den påföljd som i största möjliga utsträckning tar hänsyn till brottslingarnas väl och ve.
Sverige är helt fucking fantastiskt.
Det hela påminner mig om när jag som nämndeman skulle vara med och avgöra om ett fall av olaga hot skulle bedömas som grovt. En titt på en prejudicerande HD-dom visade att så inte var fallet.
HD hade funnit att en person som hållit ett skjutvapen mot en annan persons huvud endast gjort sig skyldig till olaga hot av normalgraden. Vapnet var oladdat, något som offret inte hade någon möjlighet att känna till. Likväl menade HD att hotet inte var grovt, just med hänvisning till att vapnet var ofarligt.
Alltså: i Sverige måste man be att få inspektera det skjutvapen som riktas mot en för att förtjäna rätten att ses som brottsoffer. Detta för att domstolarna ska kunna döma ut den påföljd som i största möjliga utsträckning tar hänsyn till brottslingarnas väl och ve.
Sverige är helt fucking fantastiskt.
Etiketter: Brottslighet, Dalt, Rättspolitik
upplagd av Johan Ingerö
16:26
19 kommentarer:
Undrar om en kniv måste vara nyslipad för att knivhot skall räknas som grovt?
Sverige är helt fucking fantastiskt indeed.... :(
In Soviet Sweden, criminals are protected from YOU!
Rättspolitiskt är vi världens "fucking jävla kuk Åmål".
Mja... Det finns en viss logik i det hela ändå. En rånare som använder ett oladdat eller trasigt vapen utsätter sina offer för livsrädsla men inte livsfara.
Rånaren som kommer in och blåser av ett skott i taket för att visa att han menar allvar KAN onekligen döda sina offer. Något som personen i första fallet inte ens haft med i planeringen.
Så jag tycker att det finns fog att ha dessa graderingar. Om rånarens avsikt är att endast skrämma av offret pengarna, ser jag det som lindrigare än om denne mycket väl kan blie en rånmördare när rånet går överstyr.
Håller med om att det låter helt galet, men kan samtigigt tycka att det är bra att det finns incitament för brottslingar att inte ladda sina vapen...
Det svenska rättsväsendet är under all kritik,...eller som f d hovrättsrådet Thelin elegant formulerade det i en debattartikel för ett antal år sedan,.... dessvärre borta och glömt av de flesta.
RR och HD är befolkat av "krumryggade korridorkaroliner",... alltid lojala mot utnämningsmakten och det är dessa gossar som fastslår svensk rättspraxis. Oftast i strid med Europakonventionen och EG-rätten som är gällande svensk lag sedan 1995. Ordföranden i HD heter Munck och har en fil kand i juridik, det säger väl allt egentligen. Det gäller att hålla sig väl med utnämningsmakten, d v s regeringen. Kompetens är sekundärt i dessa sammanhang.
Det blev inget av en svensk författningsdomstol, de nya socialmoderaterna vek ner sig i vanlig ordning. I rättsligt hänseende är Sverige en "Bananrepublik".
JK sitter på två stolar som kronjurist och försvarar i första hand statens intressen framför medborgarnas vilket är hans plikt enligt nuvarande grundlag.
Som rättsstat placerar vi oss bland "korplagen i fotboll", sorgligt men dessvärre sant.
Incitamenttanken tycker jag är vettig. Det är bra att ge brottslingar en morot att använda mindre våld. Å andra sidan skulle incitamenten fungera lika bra om man höjde straffen för båda brotten.
Dessutom tar man inte hänsyn till att det är lika traumatiskt att bli rånad med en air-soft pistol som en skarpladdad.
Det är inte bara så att själva hotet är lika stort. Den psykologiska skadan är precis lika hög.
Även om jag instämmer med Ingerös omdöme om kvalitén på den svenska rättsstaten, så misstänker jag att det finns nån slags logik bakom domsluten. Hur ett brott bedöms har väl mera med skurkens avsikter att göra än vad offret tror att skurkens avsikter är? Det är liksom två skilda saker.
Däremot borde skadeståndet till offret bestämmas av hur offret rimligen uppfattade avsikten. I det här aktuella fallet såg jag inget om eventuellt skadestånd till offret?
Men Sverige är ju inte precis känt för att ge höga skadestånd eller ens bry sig om offret. Skurken får straff för sitt brott mot lagen, dvs staten - inte för kränkning av enskilda medborgares rättigheter, syns det mig.
"In Soviet Sweden, criminals are protected from YOU!"
Haha, någon, gör en bild av detta snabbt!
/Starvid
Våldtäktsmannen från Kongo rymde ut ur rätten ikväll. Leif GW Persson hade rätt. Hela systemet är fullt med kretiner tamefan.
PS.
http://images.cheezburger.com/completestore/2009/6/25/128904368522417824.jpg
/Starvid
Nu är du för fan dum på riktigt, Johan, vilket du aldrig brukar vara. Som påpekats här ovan, det är en reell skillnad på att utsättas för faktisk livsfara och att utsättas för vad man uppfattar som faktisk livsfara. Straffet bland annat tar sikte på vilket uppsåt gärningsmannenn faktiskt har. Och där bedöms det, med rätta, som allvarligare att utsätta någon för en faktisk fara istället för att bara ge intryck av att utsätta denne för en fara.
Hur brottsoffret subjektivt uppfattar situationen är enbart en del av händelseförloppet. Hur anser du att man skall göra distinktionen mellan fall där ett offer utsätts för livsfara och ett där de endast tror att de gör det? För som jag ser det är skillnaden väldigt stor.
För att bygga vidare på min illa formulerade första kommentar.
I sverige delar vi in allvaret av en viss typ av brott i tre grader. Ringa brott, brott av normalgraden och grovt brott. Rån är redan till att börja med ett brott som, med svenska mått, har ett högt straffvärde. För att brottet skall bedömas som grovt krävs det att offret utsatts för livsfara, tillfogats svår kroppskada eller i övrigt utsatts för särskild råhet, jämfört med den redan i grunden grova kränkningen att utsättas för ett tillgreppsbrott under hot om våld.
Rån är ett grovt brott i sig. Varför är detta fall grövre än alla andra rån av normalgraden? Att kräva att straffen generellt skall höjas för rån och annan våldbrottslighet är en sak. Men jag ser inget konstigt med att bedöma det här fallet som rån av normalgraden, då det måste finnas utrymme för att döma ut högre straff för de fall då offrena för ett rån faktiskt utsätts för livsfara och exempelvis drabbas av allvarliga kroppsskador.
> Vapnet var oladdat, något som
> offret inte hade någon möjlighet
> att känna till
Å andra sidan ä det inte dumt att låta det resultera i ett mer kännbart straff att använda medel som riskerar andras liv än att inte göra det. Då kanske fler skurkar låter bli och färre hederliga kommer till skada.
För att spinna vidare på det faktum att det är ett mindre grovt brott att inte använda laddade vapen: Även om det initiala traumat är lika stort oavsett om vapnet var laddat eller inte så är det inte orimligt att tänka sig att det på längre sikt känns bättre om man vet att man aldrig var nära att dö den dagen. Har dock inga belägg för detta påstående.
det vidirga här är väl att man koncentrerar sig på gärningsmannen, som alltid i sverige, och hans uppsåt och inte på den skada hans handliganr medför för offret. Som sagt i svensk rättskipning är det motbjudande nog gärningsmannen och inte offret och brottets konsekvenser som står i centrum.
Antag att en kvinna våldtas och gärningsmannen med emfas hävdar att han har HIV och med nöje och omsorg smittar kvinnan. Efter brottet visar det sig att mannen inte hade HIV, utan bara lurades. Då ska alltså med samma resonemang det extra lidande som åsamkats inte räknas in i domen. Det var inte en reell fara. Eller?
Olof den andre tror tydligen att det bara är i Sverige som en liknande lagstiftning finns. Troligen är det ju så att liknande lagstiftning finns i hela Västvärlden, men Olof kanske vill ha det som i Iran att det är brottsoffren som utdömer straff?
Tom. Givetvis ska inte en som inte smittar någon med HIV ha samma straff som den som gör det, en så enkel sak begriper ju den dummaste. Däremot ska brottsoffrets skadestånd givetvis baseras på gärningsmannens agerande.
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida