Relativism och unken folkhemsnationalism
Dagens rapportering om Annika Östberg är en gnutta mer anständig. I SvD kan man exempelvis läsa en intervju med den polis som grep Östberg efter dubbelmorden 1981 och även med andra poliser. Det viktigaste citatet är detta:
Flera läsare har reagerat på debattens absoluta bottennapp; Expressens ledare En hemma, en kvar i vilken Östberg jämförs med Dawit Isaak, demokratikämpen som hålls inlåst utan rättegång av den eritreanska diktaturen. Redaktionen, som varit på väg mot ideologisk, moralisk, intellektuell och stilistisk bankrutt ända sedan PM Nilsson lämnade över till Anna Dahlberg, sätter därmed ett svårslaget rekord i relativism.
Man kan fråga sig hur vi i Sverige hade reagerat om den finländska pressen hade engagerat sig så varmt för Juha Valjakkalla eller jublat lika högt när han fick komma "hem" till finskt fängelse. Min gissning är att vi hade reagerat med avsky, inte minst med hänsyn till Valjakkallas tre offer.
Men Östbergs tre offer är kusligt frånvarande i rapporteringen.
Ps. Annika Östberg med familj lämnade Sverige i mitten av sextiotalet, när Östberg var i tioårsåldern. Ändå envisas alla medier med att jubla över att hon nu kommer "hem". Föreställ er en turk som bott i Sverige sedan mer än fyrtio år, gift sig och fått barn här. Ingen svensk journalist skulle få för sig att skriva att han "åker hem" om han reser till Turkiet. Det hade betraktats som ofint på gränsen till främlingsfientligt.
Det här fallet lockar verkligen fram folkhemsnationalismens mest unkna sidor.
UPPDATERING:
Apropå att få en "andra chans" så noterar jag att Sveriges mesta brottsling, Lars-Inge Svartenbrandt med i runda slängar fyrtiofem fängelseår bakom sig, greps för ett nytt rån i natt. De tiotals frigivningarna av denne gentleman tycks onekligen ha gett full utdelning.
"Jag kan inte förstå hur ni kan göra någon med hennes bakgrund till en kändis"Och det är ju detta som är pudelns kärna. Hur lång tid hon än har suttit kommer hon alltid att vara en mördare med inte ett, inte två, utan tre liv på sitt samvete. Hennes enda bidrag till vår värld har varit våld och död, sorg och elände. Nu ska hon försörjas av oss istället för av amerikanerna, vilket i Sverige ses som en triumf.
Flera läsare har reagerat på debattens absoluta bottennapp; Expressens ledare En hemma, en kvar i vilken Östberg jämförs med Dawit Isaak, demokratikämpen som hålls inlåst utan rättegång av den eritreanska diktaturen. Redaktionen, som varit på väg mot ideologisk, moralisk, intellektuell och stilistisk bankrutt ända sedan PM Nilsson lämnade över till Anna Dahlberg, sätter därmed ett svårslaget rekord i relativism.
Man kan fråga sig hur vi i Sverige hade reagerat om den finländska pressen hade engagerat sig så varmt för Juha Valjakkalla eller jublat lika högt när han fick komma "hem" till finskt fängelse. Min gissning är att vi hade reagerat med avsky, inte minst med hänsyn till Valjakkallas tre offer.
Men Östbergs tre offer är kusligt frånvarande i rapporteringen.
Ps. Annika Östberg med familj lämnade Sverige i mitten av sextiotalet, när Östberg var i tioårsåldern. Ändå envisas alla medier med att jubla över att hon nu kommer "hem". Föreställ er en turk som bott i Sverige sedan mer än fyrtio år, gift sig och fått barn här. Ingen svensk journalist skulle få för sig att skriva att han "åker hem" om han reser till Turkiet. Det hade betraktats som ofint på gränsen till främlingsfientligt.
Det här fallet lockar verkligen fram folkhemsnationalismens mest unkna sidor.
UPPDATERING:
Apropå att få en "andra chans" så noterar jag att Sveriges mesta brottsling, Lars-Inge Svartenbrandt med i runda slängar fyrtiofem fängelseår bakom sig, greps för ett nytt rån i natt. De tiotals frigivningarna av denne gentleman tycks onekligen ha gett full utdelning.
Etiketter: Brottslighet, Hyckleri, Medier, Relativism, Slödder
upplagd av Johan Ingerö
06:49
15 kommentarer:
Hmm man kanske ska dra till häktet där Svarten sitter och ha några banderoller som välkommnar honom hem igen?
Det skulle ju faktiskt vara mer logiskt än att göra det för Östberg.
Dagens löp? http://tinyurl.com/cao28h
(tjuvat från MaryXJ på Twitter). Glad Påsk!
Men är det verkligen särskilt många i "folket" som bryr sig om Östberg? Förutom möjligtvis några som vilseletts av reportrar till att tro att hon suttit oskyldigt anklagad. Jag uppfattar det som en märklig intern fråga för journalister som av någon anledning fått en osund fixering vid henne och lyckats lura några politiker till detsamma.
Dawit Isaak däremot tycker jag synd om. Efter att ha fått så enormt mycket uppmärksamhet för något som i grunden är djupt positivt har han degraderats till att han lika gärna kunde vara en simpel mördare. Det förklarar iofs en del för åsiktsfrihet är inte direkt något som svenska tidningar brukar värdera högt.
Jag unnar Dig qualitytime med familjen men det gläder mig att Östbergaffären retar upp Dig så att Du måste ryta till. Dick Erixon manar AÖ att hålla sig borta från tabloiderna men det kommer nog att skita sig med det. Hon har allt att tjäna på att odla den kontakten. Hon är redan vår nya Christer Petterson(även han var bajonettdråpare - parallellen är hundraprocentig). Han levde ju gott på att sälja intervjuer till de enfaldiga journalisterna. Vi har fått en ny favoritsociopat. Det äcklar mig också att ministrarna Reinfeldt-Ask-Bildt passar på att skära pipor i vassen - det är svineri. Konstigt att Måååna inte inställer sig för att hålla handen - hon är ju verkligen i behov av imageupputsning. Helidiotiskt att ta hit (nä inte hem för hon AÖ har varit i USA 45 år av sina knappa 60)henne. Hon skulle ha fått ruttna i amerikanskt fängelse men i stället frossar hon på räkor på Hinsebergsanstalten efter att ha rest hit i Learjet för en halv mille. Och så jämför puckona med Dawit Isak. Tvi vale för aftonpressen. Och "Wanja-inte köpa begagnad bil av" är av kroken också. Expressen frossade ju i WLW medan Lillpravda lade locket på rätt omgående. Köp inte papperstidningar - sänk skiten!
Nu verkar ju Ingerö ha drabbats av en intellektuell härdsmälta. VAd expressenledaren säger är ju att man ska fortsätta arbeta för att Isaak sak friges och i ledaren tydliggörs skillnaden mellan de båda fallen. Ledaren anser liksom Ingerö att det behövs en annan form av diplomati i Isaakfallet, men förselår hårda påtryckninger mot regimen. Att tolka detta som en jämförelse är ju minst sagt spånigt, Ingerö borde lära sig läsa innntill alternativt tänka efter innan han bloggar. En ursäkt till centerpolitikern Törnqvist vore också på sin plats.
Maestro,
Snyt dig, lipsill.
Expressen har själv valt en rubrik som jämför de båda fångarna och i texten framgår att vi nu ska glädjas åt att Östberg kommer "hem" (varför då?) innan vi tar tag i fallet Isaak.
Däri ligger en tydlig parallell som Expressen hämningslöst utnyttjar i sin iver att framstå som god och politiskt korrekt.
Annika Östberg är en av de värsta svenskfödda brottslingarna någonsin. Hon borde sitta minst tjugo år till i ett riktigt fängelse. Nu sitter hon och myser på Hinseberg i väntan på att släppas till ett liv som mediestjärna. Det är vidrigt.
Tack detsamma, kan du inte snyta dig själv kanske du kan be mamma om hjälp. Expressen och Törnqvist kräver ju att arbetet med att få Isaak fri ska fortsätta. Det är ju bara du som tolkar det så att man jämställer fallen....Riktigt fängelse? Har du själv suttit på Hinseberg eller annat svenskt fängelse? Har du inte det kan du ju inte uttala dig om detta, ärthjärna!
Jag uttalar mig om vad jag vill, putte. Det är min blogg. Vad gäller Expressen så publicerade de två stora bilder bredvid varandra. En på demokratiaktivisten Isaak och en på din mordiska idol. Hur mycket mer jämförande kan det egentligen bli?
Och att det inte bara är jag som tolkar det så framgår nog tydligt om du kollar runt lite bland bloggar och annat.
Så journalister och politiker , hur ska vi hantera Mijajlo Mijajlovich.
En orsak att inte skicka hem honom var ju att han skulle hyllas som hjälte hemma.
När börjar kampanjen för tyst diplomati ( låt inte folket veta?) för att befria mijajlovich..
Vilka ylande puckon det är som utgör etablissemanget.
J och M/
Seså, seså, skaka hand nu. ;)
Ingerö. Självklart uttalar man sig om vad man vill men det kan ju vara bra att ha på fötterna innan man uttalar sig. Östberg/Deacy är inte min idol, jag håller med dig om din jämförelse med Malexanderfallet. I mina ögon är hon mer skyldig till mord än t ex Axelsson, anser också att media gullat med henne på ett överdrivet sätt. Däremot är dina attacker på Törnqvist/expressen urspårade.
Bloggelito gör en klassiker, först hittar han på lite saker om vad du tycker, för att sedan konstatera att du är en vidrig människa...
Noterar också att han tillämpar censur.
http://tianmi.info/blogge/posts/09/04/09/Ingero-en-gang-folkpopulist-alltid-folkpopulist/
Men försök vara lite människa. Jag tycker att Bloggelito sätter dig på plats ganska rejält. Läs hans inlägg om AÖ.
Mycket intressant blogginkägg. Med tanke på din vurm för att man skall ha hårda straff för olagliga förbrytelser så skulle jag vilja ställa dig en liten simpel fråga. Bakgrunden är att den svenska staten har fällts i Europadomstolen väldigt ofta för brott mot den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. Detta beror på att myndigheter har tagit beslut som baserasr sig på de beslut politiker har tagit i olika politiska församlingar inom såväl primärkommuner, landstingskommuner och riksdag varav den sistnämna stiftar lagar. Då borde det i rimlighetens namn vara som så att alla politiker, läs: medlemmar, i partierna som varit med i besluten är lika medskyldiga till brott eftersom det är medlemmarna i partierna som är grunden i det politiska arbetet. Skall vi då straffa alla personer i Sverige som har varit med i ett parti som har suttit i en politisk beslutande församling som har tagit ett beslut som strider mot europakonventionen om de mänskliga rättigheterna? Besluten har tagit i enlighett med vaddesa politiker har beslutat. Så vilket starff tycker du är lämpligt för dessa politiker som har skämt ut Sverige? Skall vi halshugga alla politiker eller gasa dessa då återfallbenägeheten är hög. Naturligtvis gäller denna frågeställning även personer som har tidigt har medlem i politiska partier. Personerna hade ju valfrihet att ställa sig utanför medlemskap i partiet.
Gunnar Arnkvist ställer en intressant fråga om ansvar hos politiker och byråkrater. Jag tvekar inför hoppet till kollektivbestraffning senare i inlägget, men som jag ser det borde beslutsfattarna ha mer personligt ansvar för sina gärningar i politikens namn. Det kan ge lite mer eftertanke och ödmjukhet hos vår klass av uppblåsta om inte annat.
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida