Men politikens innehåll då?
Vänsterblocket tycks vara fast beslutet att göra Sverigedemokraterna till en betydande bricka i spelet om valet 2010. Från flera håll avkrävs alliansen ett löfte om att "inte göra sig beroende" av Sd. Mona Sahlin var inne på detta i den senaste partiledardebatten. Bloggare som Johan Sjölander och Magnus Ljungqvist hakade snabbt på.
Det finns bara ett litet aber med detta; ingen socialdemokrat anger någon anständighetens gräns vare sig i migrations- eller integrationspolitiken. De vill förhandla, men lämnar inget bud. Det hela är bara en löjlig fars.
Såväl Sahlin som de två bloggarna vet naturligtvis att socialdemokratin under sin senaste regeringsperiod drev en mer restriktiv migrationspolitik än vad samtliga andra riksdagspartier - moderaterna undantagna - stod för under samma tid. Just moderaterna var för övrigt sossarnas ständiga migrationspolitiska parhäst under perioden 1994 - 2005.
Somliga anser att s&m-politiken var för hård. Andra anser att den var på tok för generös. Men oavsett vilket så kan vi väl alla enas om att det intressanta är att diskutera hur migrations- och integrationspolitiken ska se ut efter 2010 i stället för att hysteriskt vifta med en partisymbol som ännu inte äntrat riksdagen.
Men det är ju just så här den sahlinistiska socialdemokratin opererar. Högt tonläge, tydliga slagord, utpräglat pr-tänk...men ack så lite substans.
Det finns ett mycket lätt sätt för Fredrik Reinfeldt och de övriga alliansledarna att slå hål på de sahlinistiska angreppen. Ställ följande fråga: exakt vilka migrations- och integrationspolitiska förändringar tror Sahlin att alliansen kommer att kunna eller vilja genomföra och som skiljer sig radikalt från hennes egen politik?
I samma stund som den frågan ställs kommer vänsterangreppet att sjunka ihop som den heta men taskigt tillagade sufflé det är.
Hittills har vi sett en tydlig konflikt. Alliansen vill att människor som inte är medborgare i något EU-land ska tillåtas komma hit och arbeta. Socialdemokraterna är, försiktigt uttryckt, skeptiska. När Migrationsverkets byråkrater ville kasta ut en uppskattad och hårt arbetande kock - för att han var pakistanier - så stödde de sig på socialdemokraternas lagstiftning.
Så visst kan vi diskutera olika riksdagsmajoriteter i det oändliga, Magnus och Johan. Men svara först på en fråga: vill ni fortfarande kasta ut arbetande, skattebetalande och välståndsskapande pakistanier ur Sverige? I så fall tror jag att utsikterna för samarbete över blockgränsen är synnerligen små.
Det finns bara ett litet aber med detta; ingen socialdemokrat anger någon anständighetens gräns vare sig i migrations- eller integrationspolitiken. De vill förhandla, men lämnar inget bud. Det hela är bara en löjlig fars.
Såväl Sahlin som de två bloggarna vet naturligtvis att socialdemokratin under sin senaste regeringsperiod drev en mer restriktiv migrationspolitik än vad samtliga andra riksdagspartier - moderaterna undantagna - stod för under samma tid. Just moderaterna var för övrigt sossarnas ständiga migrationspolitiska parhäst under perioden 1994 - 2005.
Somliga anser att s&m-politiken var för hård. Andra anser att den var på tok för generös. Men oavsett vilket så kan vi väl alla enas om att det intressanta är att diskutera hur migrations- och integrationspolitiken ska se ut efter 2010 i stället för att hysteriskt vifta med en partisymbol som ännu inte äntrat riksdagen.
Men det är ju just så här den sahlinistiska socialdemokratin opererar. Högt tonläge, tydliga slagord, utpräglat pr-tänk...men ack så lite substans.
Det finns ett mycket lätt sätt för Fredrik Reinfeldt och de övriga alliansledarna att slå hål på de sahlinistiska angreppen. Ställ följande fråga: exakt vilka migrations- och integrationspolitiska förändringar tror Sahlin att alliansen kommer att kunna eller vilja genomföra och som skiljer sig radikalt från hennes egen politik?
I samma stund som den frågan ställs kommer vänsterangreppet att sjunka ihop som den heta men taskigt tillagade sufflé det är.
Hittills har vi sett en tydlig konflikt. Alliansen vill att människor som inte är medborgare i något EU-land ska tillåtas komma hit och arbeta. Socialdemokraterna är, försiktigt uttryckt, skeptiska. När Migrationsverkets byråkrater ville kasta ut en uppskattad och hårt arbetande kock - för att han var pakistanier - så stödde de sig på socialdemokraternas lagstiftning.
Så visst kan vi diskutera olika riksdagsmajoriteter i det oändliga, Magnus och Johan. Men svara först på en fråga: vill ni fortfarande kasta ut arbetande, skattebetalande och välståndsskapande pakistanier ur Sverige? I så fall tror jag att utsikterna för samarbete över blockgränsen är synnerligen små.
Etiketter: Alliansen, Migration, Sosserier, Sverigedemokraterna


9 kommentarer:
SD:s möjliga vågmästarroll är mycket roligare för oss som är mer intresserade av den förda politiken än att vår deltagare i dokusåpan ska vinna.
För om ingen ska sammarbeta med SD och de får vågmästarroll, då finns det ju bara ett alternativ, att bekänna färg och fatta sina likalydande beslut under samma flagg.
För SD:arna väljer ju hur de ska rösta själva. Det kan bara bli kul.
Tja, jag tror uppriktigt inte att det skulle bli så annorlunda än med Ny Demokrati, förutsatt att den regering som tillträder inte har egen majoritet. Skakigt parlamentariskt underlag, visst. Men utöver att voteringarna blir lite mer spännande så torde inte effekterna bli speciellt dramatiska.
Sd:s politiska potential ligger snarare i att de andra partierna tar över deras frågor, vilket delvis skedde med NyD. På egen hand kan nog inte Sd åstadkomma särskilt mycket.
SD:s möjliga vågmästarroll är mycket roligare för oss som är mer intresserade av den förda politiken än att vår deltagare i dokusåpan ska vinna.
Det enda som krävs nu för att Sverigedemokraterna ska bli del i en framtida borgerlig regering är att det dyker upp en partistrateg med hjärna som filar lite kanter.
Det behövs inget mer.
Medlemmarna hatar sossarna efter att dom tagit tydligt avstånd och dom skulle inte motsätta sig att dumpa och snygga till dom delar av partiprogrammet som Reinfeld inte kan ta i utan handskar.
Kan dom sen plocka åt sig dom röster dom fattas så är dom hemma sen.
Märkligt är ju också att socialdemokraterna och kommunisterna hävdar att de inte vill ta i - SD!! - med tång ens, speciellt efter senaste tidens händelser
Det vi kan åstadkomma är att frågorna lyfts fram. Ingen i partiet tror vi får så mycket att säga till om men herregud invandringspolitiken är havererad sen länge så något måste göras.
Spännande att Sossar vill ha dialog med hamas och hizbolla , men gör allt för att isolera SD.
SD kanske ska ängda sig åt våld mot judar för att få komma in i finrummet.Ibland måste man kompromissa..
Sila mygg och svälja kameler.
Ja, 2010 är det upp till bevis för Rajnfellten. (kd) försvinner med 3.8% och (sd) kommer in med runt 4.4% (tyvärr) är mitt tips.
Då är det som sagt upp till bevis för Alfons Åberg look-a-liken...
Det här inlägget har tagits bort av bloggadministratören.
Det här inlägget har tagits bort av bloggadministratören.
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida