Ett radikalt förslag: låt riksdagen stifta lagar
Jag är som bekant en varm anhängare av tanken på mer oberoende riksdagsledamöter. FRA-hanteringen är det senaste och mest kända exemplet på när regeringen begärde att lagstiftarna skulle agera lydig transportsträcka. Men det finns hundratals andra, bara under de senaste tio åren.
Nu är det för en gångs skull tvärtom. Regeringen vilar på hanen om en proposition som stöds av drygt nittio procent av riksdagens ledamöter. Jag talar om frågan om äktenskap för homosexuella.
Problemet är att regeringens beslutsfattande är kollektivt. När en proposition når riksdagen så står hela regeringen - inte bara det berörda statsrådet - som avsändare. Därför blir det lite trassligt med kristdemokraterna som av någon anledning valt att agera mot en lagstiftning som syftar till fler stabila familjebildningar.
Resultatet kan bli att regeringen lägger ett kompromissförslag, vilket kan leda till att enskilda alliansledamöter istället röstar på vänsterblockets motion. Det ser jag som rimligt. Hade jag varit riksdagsledamot hade jag antagligen landat just där. Partier i all ära, men ledamöter har även ett ansvar gentemot sig och sina väljare. Birgitta Ohlsson, Fredrick Federley, Thomas Tobé och många andra borgerliga politiker som i många år engagerat sig i HBT-frågor kan inte rimligen avkrävas en kompromiss i denna fråga. Inte för ett enda partis skull.
Kdu-basen Charlie Weimers gillar inte den kommande lagen, vilket jag i och för sig kan respektera. Men han gör bort sig rejält i en krönika på Politikerbloggen:
Vad är egentligen problemet? Är det någon som på fullt allvar tror att en bifallen motion från oppositionen, som dessutom har ett överväldigande stöd i riksdagen, skulle kunna utlösa en regeringskris? Att regeringens budget måste kunna passera riksdagen är en självklarhet. Men så länge alliansen består av fyra partier kan jag för mitt liv inte inse att samtliga ledamöter måste gå på raka led i varenda fråga.
Nu är det för en gångs skull tvärtom. Regeringen vilar på hanen om en proposition som stöds av drygt nittio procent av riksdagens ledamöter. Jag talar om frågan om äktenskap för homosexuella.
Problemet är att regeringens beslutsfattande är kollektivt. När en proposition når riksdagen så står hela regeringen - inte bara det berörda statsrådet - som avsändare. Därför blir det lite trassligt med kristdemokraterna som av någon anledning valt att agera mot en lagstiftning som syftar till fler stabila familjebildningar.
Resultatet kan bli att regeringen lägger ett kompromissförslag, vilket kan leda till att enskilda alliansledamöter istället röstar på vänsterblockets motion. Det ser jag som rimligt. Hade jag varit riksdagsledamot hade jag antagligen landat just där. Partier i all ära, men ledamöter har även ett ansvar gentemot sig och sina väljare. Birgitta Ohlsson, Fredrick Federley, Thomas Tobé och många andra borgerliga politiker som i många år engagerat sig i HBT-frågor kan inte rimligen avkrävas en kompromiss i denna fråga. Inte för ett enda partis skull.
Kdu-basen Charlie Weimers gillar inte den kommande lagen, vilket jag i och för sig kan respektera. Men han gör bort sig rejält i en krönika på Politikerbloggen:
"Jag förutsätter att Fredrik Reinfeldt kontaktar Jan Björklund och eventuellt fronderande riksdagsledamöter och frågar dem varför de önskar riskera hans statsministerskap och grunden för Allians för Sverige."Noterbart är att samme Weimers - på goda grunder - engagerade sig mot Reinfeldt och FRA-lagen och därmed, enligt sin egen logik, valde att "riskera hans statsministerskap". Några principer handlar det alltså inte om för hans del.
Vad är egentligen problemet? Är det någon som på fullt allvar tror att en bifallen motion från oppositionen, som dessutom har ett överväldigande stöd i riksdagen, skulle kunna utlösa en regeringskris? Att regeringens budget måste kunna passera riksdagen är en självklarhet. Men så länge alliansen består av fyra partier kan jag för mitt liv inte inse att samtliga ledamöter måste gå på raka led i varenda fråga.
Etiketter: Kristdemokraterna
upplagd av Johan Ingerö
19:47
12 kommentarer:
Kan någon förklara för mig varför "äktenskapet" är så viktigt för lesbiska eller homosexuella? Förstår det inte och kanske är jag korkad.
Utan det religiöst instiftade äktenskapet hade ingen av oss funnits. Låt det därmed vila i frid.
Sambo är idag vanligt, skall de också börja gnälla? Sköt er själva på homosidan, ni har all respekt, men sköt er själva, det är ändå ingen som bryr sig i denna kvasifråga.
Kärlek grundas på gemenskap personer emellan, och där spelar inte formalia någon roll och har aldrig gjort. Glöm inte det.
Äktenskap i kyrkan är mellan kvinna och man BASTA!
Folks sexliv är en privatsak och inte en politisk fråga. Detta är en sådan icke fråga som inte förtjänar att nämnas en enda mer gång i politisk debatt, det är lika intressant som negerbollar.
Frågan är hur Sverige skall kunna vinna på världsmarkanden och hur vi skall kunna försvara oss mot Ryssland och andra fiender.
Mitt svar är satsa på de välfärdskapande krafterna, dvs arbetare (anställda), företagre och investerare genom att sänka skatten på arbete till 10%, kapital 10%, produktion 10 och konsumtion 10% samt snabbt skaffa oss ett hundratal kärvapen och bestycka några u-båtar så att ingen vågar attackera oss.
Men det kommer aldrig att hända med sju sossepartier i parlamentet. Okay alliansen har lyckats ta Sverige från sista plats till näst sista plats i skattehelvetes ligan, men låt oss för fan sträva efetr att bli nummer ett snabbt.
Det verkar dyrt och onödigt med kärnvapen och ubåtar. Vi har varken oppositionella minoriteter, gränsdispyter eller gamla uppslitande etniska konflikter inom landet. Risken är således väldigt, väldigt liten för att vi skulle bli föremål för något slags tjuv- och rackarspel ifrån stormakters sida, som trots allt brukar vara den största anledningen till krig idag. Vi har heller inga ansträngda relationer till några grannar och för att hitta någon som skulle vilja angripa oss och en vettig anledning till ett sådant påhopp får man leta riktigt länge.
Och angående själva huvudämnet, från en som lätt går bort sig i off-topicfrågor:
Det finns inte en chans i världen att (kd) skulle slänga bort sin chans att regera för en sådan här fullkomlig struntfråga. Det är ett gäng gamla religiösa dinosaurier som bryr sig och de har inte mycket att säga till om. Med andra ord är det rätt säkert att köra över dem. Dock undrar man ju om det inte vore läge att helt enkelt införa fullkomligt civil äktenskapslagstiftning i riket - det vill ju ett stort antal samfund ha redan!
Svenska kyrkan gnäller ju lite för att de vill behålla sina traditioner, men sist jag kollade var de inte lagstiftande makt här i landet. Rösta igenom ett förslag om att göra äktenskap till helt sekulära, juridiska förfaranden. Låt den som tror på högre makter gå till valfritt samfund för handpåläggning eller dylikt. Klart. Fundamentalisterna får sitt och vi tar ännu ett steg mot ett mer sekulärt och därmed vettigare samhälle - what's not to like?
Gustav: Jag har svårt att tänka mig ett kostnadseffektivare än ett par u-båtar och ett 100-tal kärnvapen misiler.
Sverige kan inte spela rysk roulette med sin säkerhet, bara för att vårt närområde verkar tryggt för stunden, vi måste alltid ha ett försvar som kan försvara oss mot alla potetiell fiender, vi hinner inte rusta upp och utbilda folk när det smäller. Plötsligt blossade kriget mellan Ryssland och Gergien upp och nu ser inte vår situation lika säker ut längre. Jag tycker att du som så många svenskar är väldigt kortsiktiga och oansvariga när det gäller vår nations säkerhet. Ni tror inte att krig kan hända Sverige, men det finns absolut ingen garanti för att Sverige inte skall drabbas av krig under de närmaste 1000 åren. Plus att vi nu går in i den djupaste lågkonjungtur vi någonsin upplevt och då har det alltid uppstått krig några år senare.
Kul att någon ville diskutera sakfrågan, men okej, även jag kan köra OT:
Hugo, gissningsvis för att de på samma sätt som andra vill ha ett juridiskt skydd för sina relationer och uppskattar symboliken. Men egentligen behöver ju ingen gifta sig. Själv lever jag i ett samboförhållande, och har dessutom gjort det en gång tidigare och dessutom fått två barn. Men folk är olika, vilket vi bör respektera.
Roberth,
Och vad har du med det att göra?
Per,
Det handlar inte om sex. Det kan man ha utan att gifta sig som bekant. Det handlar om juridik och symbolik.
Johan jag får ha min åsikt om det. I mina ögon är den kristna kyrkan i Sverige plats för äktenskap mellan kvinna och man. Sen om någon anser det är fel så får de tycka det. Alla får uttrycka sina åsikter right?
Per,
Varfor gar vi inte bara in i NATO och omfattas aven formellt av det amerikanska karnvapenparaplyet...?
Och om du tror att det ar billigt att anskaffa 100 karnstridsspetsar, samt bygga hela den militara strukturen for att hantera karnvapen, da vet du inte vad du snackar om...
Roberth,
Riktigt så enkelt är det inte. INte när man vill använda sin åsikt till att hindra andra från att efterleva sina åsikter.
Vad den kristna kyrkan (det finns som bekant några stycken) vill välsigna är rimligen upp till den. Det varierar också mellan olika kyrkor. Där har alliansen lagt in en bra grej, nämligen att man itne tvingar enskilda kyrkor och präster att gå emot sin religiösa övertygelse.
Men du vill hindra präster som efter djupa teologiska studier anser att det är fullt rimligt att viga samkönade par från att göra detta. Det är mer än att uttrycka sin åsikt.
Det enda som behövs är att kristna och homosexuella respekterar varandra. Jag gillar inte kristna som vill hindra folk från att gifta sig. Jag gillar inte HBT-grupper som vill tvinga präster att agera i strid med den egna övertygelsen.
Det enda de behöver göra är att ge fan i varandra och sköta sitt.
michael w: Jag instämmer, NATO är bästa alternativet, men så länge en majoritet av svenskarna inte vill så går det inte. Sedan måste vi ju ändå ha ett försvar även om vi går med i NATO så vi kan bidra med någonting.
Jag tror inte det är billigt att bygga kärnvapenmisiler, men fullt möjligt. Det är bara att titta på Israel, som lär ha ett par hundra plus ett starkt försvar i överigt och de är bara 7 miljoner.
Jag undrar hur Hugo tänkte när han skrev att "utan det religiöst instiftade äktenskapet hade ingen av oss funnits".
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida