Black Army

Göran Skytte lyfter flera viktiga - och i debatten fullständigt bortglömda - poänger rörande det utbredda svartarbetet. Varken moderater eller andra skulle kunna köpa tjänster svart om det inte vore för den armé av svartjobbare som gemensamt bygger upp den svarta ekonomin.

Dessutom är den klassanalys som gjorts i nyhetsrapporteringen lika förljugen som klassanalyser brukar vara. I likhet med de flesta andra så känner jag gott om folk som både köpt och sålt svarta tjänster, många gånger systematiskt och under mycket lång tid. Ett paradexempel är en verkstadschef med alldeles utmärkt grundlön som ändå drygar ut kassan genom att hyra ut halvdussinet bättre begagnade bilar till bekantskapskretsen. Detta har han gjort i flera decennier med utmärkt förtjänst, något jag vet eftersom en släkting till mig länge var en av hans kunder.

Där utöver finns det gott om mer proletära exempel. En mattant i min bekantskapskrets har under flera år tagit några svarta städpass på diverse byggen i slutet av varje år. Det gör hon för att få råd med lite finare julklappar till sina två barn. Sedan tillkommer naturligtvis den myriad av tillfälliga svartarbeten som sker varje dag, samt de F-skattare som helt sonika byter lite tjänster med varandra, vänner emellan.

Jag är visserligen, vilket inte minst det förra inlägget visar, en typisk lag och ordning-snubbe. Men just denna typ av brottslighet har jag svårt att bli så där enormt upprörd över. Det handlar i de flesta fall om tjänster som inte skulle bli vita om de stoppades, utan snarare försvinna helt.

Verkstadschefen har tid att ge utmärkt service till sina svarta kunder, trots att han redan har ett heltidsjobb. Ett av skälen är förmodligen att han aldrig behöver sitta och krångla med Sheriffen av Nottinghams idiotiska blanketter. Mattanten skulle aldrig ta de där städpassen i november och december om de erbjöds henne vitt. Då skulle hon nämligen inte bara behöva skatta bort en tredjedel, utan även hamna över brytpunkten för statlig inkomstskatt och tvingas betala ännu mer, fast sannolikt i form av kvarskatt ett halvår senare - under ungarnas sommarlov.

Ingen av dessa två personer blir lurade av sina uppdragsgivare. De är fullt medvetna om att svarta inkomster inte ger några pensionspoäng. De är helt vanliga människor som skaffar sig extra pengar för att de anser sig behöva det. Därmed inte sagt att de är mindre klandervärda än aldrig så moderata Östermalmspar, för det är de inte.

Jag säger inte att det är okej att bryta mot lagen. Jag säger att lagen måste stiftas utifrån realism och noggrana konsekvensanalyser. Dessutom måste de ha en hyfsad klangbotten i det allmäna rättsmedvetandet. Varken verkstadschefen eller mattanten känner sig som några brottslingar, lika lite som paret Cederschiöld gör det.

Svarta marknader är egentligen föga mer än pysventiler för vita marknader som havererat - inte sällan på grund av klåfingrig politisk inblandning. I samtliga dessa fall är det politiker och skattebyråkrater som är problemet. Inte de vanliga medborgare - av skiftande socioekonomisk bakgrund - som bara vill göra en gynnsam affär utan att behöva drunkna i ett Niagarafall av regler och blanketter.