Bloggarna står för öppenhet

På Smålandspostens ledarsida kan man i dag läsa en mycket märklig text. Marcus Svensson skriver febrigt om hur bloggarna håller på att infiltrera maktens korridorer, och han nämner mig:

"I våras uppmärksammades att en rad tunga socialdemokrater samlats i pr-byrån Primes lokaler för att diskutera hur facket bör agera när Sverige styrs av en borgerlig regering. I färskt minne finns också integrationsminister Nyamko Sabunis famösa middag med nio pr-konsulter för ett år sedan. Rödtunga som huvudrätt och hallonsorbet som dessert, om någon nu undrade. Och förstås ett samtal om den framtida utformningen av integrations- och jämställdhetspolitiken.

Nu har en ny grupp personer letat sig in i maktens korridorer; bloggarna. En grupp skribenter särskilt utvalda av pr-byrån Prime, som tidigare fått möta alliansens kommunikationschefer, träffade i onsdagskväll två höga tjänstemän på finansdepartementet. Däribland bloggarna Dick Erixon och Johan Ingerö."

Att Svenssons obefintliga grammatiska förmåga leder till att jag och Dick blir oskyldigt utpekade som tjänstemän på finansdepartementet är en pikant detalj i hans text, men utgör på intet vis min huvudsakliga invändning mot densamma.

Däremot hade det onekligen varit klädsamt om Svensson redovisat hur det kommer sig att han känner till dessa möten. Det beror nämligen på att jag, Dick och andra personer som närvarade öppet skrev om dem. Marcus Svensson vet vad han vet eftersom vi tillät det.

Men hade Svensson redovisat den saken saken hade han även tvingats redovisa något annat, nämligen att mötena inte var hemligare än att även moderaternas kommunikationschef Per Henriksson bloggat om dem.

Men värre än själva misstänkliggörandet är det faktum att det är en ledarsida som står för det. Den ledarskrivande klassen är representerad på de flesta mingelbjudningarna, och de bjuder själva gärna in intressanta personer till sina redaktioner för att dryfta det ena och det andra. Skillnaden är att de aldrig berättar vilken före detta partiledare som drack kaffe på vilken redaktion och vad denne hade att säga om sin efterträdare och sitt partis utveckling. Den informationen behåller de för sig själva.

Smålandsposten har inte bara gått rakt på en klassisk tidningsanka, de har även visat prov på en tämligen övertydlig dubbelmoral.