Jinge, censur och hoten mot den politiska debatten

En av mina sista insatser som anställd på Liberala ungdomsförbundet var att JK-anmäla Dagens Nyheter för hets mot folkgrupp. Tidningen hade publicerat den predikan som pingstpastorn Åke Green åtalats för, och vi ville testa vilka effekter lagen kunde få på våra fria medier.

Syftet var alltså inte att få tidningen fälld. Syftet var att visa att hetslagen är juridiskt och politiskt absurd.

JK friade DN, men först sedan Green friats i högre instans. JK tog friandet av Green till intäkt för att även DN borde frias. Därmed fick vi aldrig klarhet i JK:s principiella syn på DN:s agerande.

Nåväl.

Poängen är oförändrad. När man på allvar börjar föra politiska debatter via domstolarna har man redan förlorat, åtminstone ur ett moraliskt perspektiv. Hetslagen är en oacceptabel inskränkning av yttrandefriheten. Dessutom kan den även skada debattörer som inte har minsta avsikt att hetsa mot någon alls.

För en tid sedan anmäldes Carl Bildt av den vänsterextrema bloggaren Jinge. Skälet är att vissa kommentarer i Bildts blogg innehåller nedsättande omdömen om palestinier. När Bertil Torekull för några månader sedan angrep Bildts bloggande så var det bland annat för att Bildt skaffat sig en "arena där han kunde tala oemotsagd", något som enligt Torekull var skäl nog att jämföra utrikesministern med Hugo Chavez och andra tyranner.

De som försvarade Bildts blogg påpekade då bland annat att Bildt tillät kommentarer i bloggen. Men nu kan just detta faktum leda till att han fälls i domstol.

Det lönar sig alltså inte att som politiker försöka föra en dialog med väljarna. Rasistiska inlägg under pseudonym - som såvitt någon vet kan vara skrivna av Jinge själv - räcker för att få igång en brottsutredning. På sikt kommer detta bara leda till att fler och fler bloggare tar bort möjligheten att kommentera, och att halva poängen med bloggarna försvinner.

Jinge sitter antagligen hemma i sin håla och myser över att ha fått lite uppmärksamhet. Det ändrar emellertid inte faktum. Hans aktion syftar till att strypa en debattkanal och inskränka det politiska samtalet. För detta är han inte värd något annat än det djupaste förakt.

Tack vare hetslagen har rättshaveristerna fått en fördel gentemot oss som tillåter kommentarer och står för våra åsikter med namn och bild. Därmed har de riksdagsledamöter som röstade för lagen sjutit sig själva - och rätt många av oss andra - rakt i foten.

För anonyma svinpälsar som Bulten i Bo och Olydig är det däremot lilla julafton. Deras ambition att från sina osynliga råttbon skjuta det demokratiska samtalet i sank gynnas av förbud och inskränkningar. Vänsterns politik syftar inte alltid till att skära ned yttrandefriheten, men det blir ändå dess ofrånkomliga konsekvens.

Jag har inget till övers för rasister och deras kollektivistiska ondska. Men de som använder dem som förevändning för förbud och censur är värre. Inkvisitorer är alltid värre än de häxor de försöker bekämpa, ty de motiverar sin ondska med godhet.