Istället för Appelgren: Murtaza



Eftersom jag sällan har vägarna förbi Göteborg har jag inte haft tillfälle att stödäta på Sofia Appelgrens lilla salladsbar. Ni vet, den som under vintern varit utsatt för den fackliga 2000-talsvarianten av klasisk beskyddarverksamhet.

Men för oss hufvudstadsbaserade frihetsfajters finns faktiskt ett alternativ. Det hela slog mig för en halvtimme sedan när jag satt och åt den indiskt kryddade kötträtt som sambon ställt i ordning. Alternativet heter Lilla Pakistan. Denna gourmetinrättning på S:t Eriksgatan har liksom Wild n´fresh varit utsatt för rättsövergrepp med tydliga inslag av David och Goliat. 2001 hittade restaurangens ägare den briljante kocken Muhammad Murtaza under en resa i Pakistan. Han rekryterade honom till Sverige och till restaurangen. Murtaza blev snabbt beryktad bland oss som gillar den sortens megastark mat. Många var vi som vallfärdade till restaurangen, förslavade av Murtazas fantastiska kryddblandningar. Affärerna gick som tåget, allt var frid och fröjd.

Ända tills den svenska modellen ingrep. De av skattebetalarna avlönade byråkraterna på Migrationsverket gjorde nämligen bedömningen att det inte råder någon brist på kockar i Sverige. Följdaktligen borde Murtaza skickas hem på studs. Genom sin närvaro "stal han arbete" från en arbetslös svensk kock, enligt verket.

Det är osäkert vilken saklig grund dessa kuvertslickare hade för sin bedömning. Det framstår som hyfsat klarlagt att de inte vet skillnaden mellan Gosht Panch Pharon och Pölsa. För hur ska man annars förklara att den kock som enligt restaurangens ägare utgjorde själva fundamentet för verksamheten enligt en samling svenska byråkrater kunde ersättas av vilken husmanskostbrassare som helst.

Underlaget spelar emellertid ingen roll. Poängen är att en hårt arbetande, skattebetalande yrkesman skulle kastas ut ur landet. Det regelverk som föranledde Migrationsverkets bedömning är ett fackligt beställningsjobb. Från 1970 och framåt har det blivit svårare och svårare att komma till Sverige och arbeta. Anledningen är att de fackliga organisationerna ville skydda sin lönebildning. Men även detta är ett förrädiskt argument. Ty de övriga tio anställda på Lilla Pakistan var helt beroende av Muhammad Murtaza för sin försörjning. Utan honom hade även de blivit av med sina arbeten - och skickats ut på en synnerligen osäker arbetsmarknad.

LO-facken ger blanka fan i hur det går för de företag som måste underkasta sig deras regler. De vill kontrollera företagen, även om det leder till att dessa går omkull. Detta är konflikten mellan de som skapar något eget, som förverkligar sina idéer och de som lever på att hoppa upp på andra människors ryggar och sedan kräver att få bestämma åt vilket håll bäraren ska gå. Vi såg det i Vaxholm. Vi såg det i Lilla Pakistan. Vi ser det nu på Wild n´Fresh.

Men just denna historia slutade faktiskt lyckligt. I fallet med Lilla Pakistan slog Migrationsverket - som så ofta när deras beslut uppmärksammas medialt - till reträtt. Murtaza fick stanna och Lilla Pakistan finns därmed kvar som en av Stockholms förnämsta restauranger. Jag föreslår att du går dit, beställer deras brandfarliga dunderkäk, tar in en god flaska vin - och skålar för den lilla restaurangens seger över Migrationsverket och de fackligt beställda regelverken.

Ta gärna en titt på restaurangens hemsida och skåda den gudars föda som serveras.